det bara kom

den där separationsångesten........
ja, jag vet alla har pratat om den
du vet.... Hur ska vi klara oss när barnen flyttar hemifrån...
bla bla bla....
Det har gått hur bra som helst!
tills nu.............
Nu sköljde den över mig och tårarna bara forsade.....
det blir onekligen en annorlunda jul.....även om  den förra var annorlunda redan den..
bara att vänja sig antar jag...
Spanien nästa jul kanske?

Buzzador

Det är kul att vara Buzzador. Jag får testa olika produkter gratis och ibland får jag köpa en produkt för mindre än halva priset för att testa den. Just nu provar jag en Air fryer och det är en suverän produkt! Man "friterar" mat utan olja! det går snabbt, är inte kladdigt alls och framför allt inte indräkt i olja. Stripsen smakar som direkt från Max, Friterad camenber smakar som på restaurang... mmmums!
Jag buzzade OB tamponger till tonåringar för ett tag sen. Roligt att få dela ut gratisprover till nära och kära!
Vad ska man då göra? Jo prova själv, be vännerna prova, prata om produkterna och skriva en rapport - som är att svara på ett antal frågor efter provperiodens slut, vilket tar ca 5 minuter.

Vill du prova produkter från olika fabrikörer? Klicka på länken och läs mer.
http://www.buzzador.com/?refstr=Cicki66

BESÖKET

är nu avklarat.
Innan besöket var jag nervös, arg och förväntansfull. okej..?
Det var någon mer som verkade nervös...pillig...okoncentrerad..eller nåt.
blev det som jag trodde? Ja och nej.
Efter ett tag kom Lingonöra fram...du vet..den gamla vanliga..glimtade till
under det hårda skalet...som inte vill förstå...hur vi andra lider...eller vad som händer med honom själv.
inget får man ha med sig (inte ens mensskydd till sig själv eller blöjor till ett ev. litet barn), man blir noga undersökt från topp till tå...nosad på...igenom detektor...skorna av och på 3 ggr...
varje dörr man passerar låses innan nästa öppnas...ett kalt rum med soffa och bord
Vad ska man säga? hur ska man börja?
Man vill säga hur mycket man älskar...och skälla på allt som man fått genomlida...och...snart är det jul.. igen...
Nu vill man bara gråta....tycka synd om sig själv???!!!! Hur är det möjligt?
Vem är det synd om egentligen? eller är det det? Får man skylla sig själv?
Väntan på hovrätten...när behandlingshemmet redan lagt sin dom: du duger inte...ingen idé....hjälper det att sitta av sitt straff? Blir det någonsin bättre? antisocial?
Vad kommer att hända? kommer det att vara så här i alla oändlighet eller kommer det att vända?
Jag vill! Jag hoppas! Hur länge håller ett mors hopp? Hur länge orkar man? Hur länge orkar han?
Skulle just nu bara kunna "bli sjuk", sova....sova..gråta...gråta...tills allt är över....
ledsamheten kommer inifrån och gräver sig ut genom mina ögon, mina porer, min kropp....
vet inte hur jag ska orka kravla mig upp ur gropen nu......

sonen

verkar ha det bra, där han nu är...
Ska faktiskt hälsa på nästa lördag....men en julklapp...om man får lämna..
pluggar matte, svenska och engelska..igen, gör han
3:e gången med samma böcker, så snart kan han dem väl utantill.
Han har läshuvud han...egentligen....om han bara hade ro att läsa klart och få betyg istället för att strula till det och få börja om från början...

Det är som en Super Mario bana där han kämpar sig upp, upp och fram och försöker ta sig till mål. Men träffar på en spikgubbe och förlorar ett liv och får börja om på bana ett.
Börjar igen och nästa gång krockar han med en drake, förlorar ett liv och börjar om..
Han kom upp till level två innan han förlorade mot bossen och fick han börja om från bana ett igen. undrar hur många liv han har samlat ihop i svampskogen? eller om det är sista spelet nu....

Nu får vi hoppas att han börjar kunna banan så att han kan ta sig upp till vår level så att vi kan leva ett normalt familjeliv igen. Vi saknar ju honom så mycket! Den där vanliga Lingonöra! Han som finns där i telefonluren och glimtar till!