Ja, inte är det så roliga ämnen på detta forum....
Har i alla fall klivit in i nästa kurs på Universitetet idag. Åkte tidigt till den stora staden och hittade fram väldigt bra. Stundtals kröp trafiken fram i 20 km/h men jag kom fram i tid, hade 3 minuter till godo..... Blev glatt överraskad av att parkeringen endast kostade 45 kr för hela dagen!
Efter en hel dag lyssnande på barns språkutveckling är det dags att börja fundera på första inlämningsuppgiften. Den ska in på fredag..... måste ta mig till jobbet för ett par observationer. Fick höra ryktesvägar att det finns funderingar över min arbetstid - jag säger bara en sak. stämpelklocka skulle vara till min fördel - då kanske jag kom hem i tid!
Detta får mig bara att fundera ännu mera över: att inte ge mer än man får.
Ja, ja, vi bor ju i Sverige så vad kan man förvänta sig. I det här landet får ingen vara bättre än någon annan, man får inte ha det bättre än någon annan, man får inte skratta mer än någon annan, man får inte sticka ut på något sätt.
Lagom är bäst - man ska gå när det är som roligast - det är tanken som räknas - vilket kvalificerat sk**snack! Undrar ibland varför jag bor här överhuvudtaget???? Men det är förmodligen inte bättre någon annanstans heller. De har andra problem att handskas med. Dessa i-landsproblem kanske man bara ska strunta i och sluta lyssna på avundsjuka och annat gnäll - och sluta gnälla själv också................ man får vara lycklig över att ha en familj som lever, en bostad, en bil, ett jobb, mat på bordet, kläder på kroppen. Egentligen är det bara lyckan som saknas, och den finns ju stundtals..............
Hej där =)
SvaraRaderaJag vill bara säga att jag känner igen det där. Jag betraktas ju som ett ufo ibland. Dels för att jag tagit tjänstledigt från jobbet för att plugga. Det där med personlig utveckling är lite utmanande för vissa. Sen ska man ju helst inte säga vad man tycker heller. Inte så att det hörs i alla fall.
Jag vet att jag sagt det förut, men det tål att upprepas; jag tycker det är skit att de som är engagerade och ger sig in i sitt arbete med själ och hjärta är de som ofta inte orkar. Du och andra engagerade lärare borde få den uppskattning (och stöd) ni förtjänar.
Alldeles för många föräldrar och även personal pekar åt ena eller andra hållet för att lägga skuld för de problem som finns i skolan, när vi istället måste inse att det är vi tillsammans som kan göra skillnad.
Att fundera över dina arbetstimmar... ja du, man upphör aldrig att förvånas...
Bla bla bla... =)
Ja, egentligen skulle jag bara säga att jag följt din uppmaning att uppdatera min blogg =)
Välkommen dit!
Kram.