Skriver och skriver

Skriver och skriver dock inte så ofta i bloggen. Men det känns som om vissa saker klarnar i alla fall. Har gjort hela eftersökningen och kollat med farsan över de år som inte fanns i min egen dokumentation. Är lite sur över att en almanacka är borta och undrar var den kan ha tagit vägen.
Började i alla fall att sammanfatta åren och körde på lite mellan åren 66-82. Nu får jag ta en paus och göra något annat. Man blir inte social precis när man sitter vid datorn. Däremot väcker de korta anteckningarna en hel massa minnen så det slutar väl med att det blir värsta avhandlingen när det blir klart. Just nu är det mesta just bara stödord och årtal. man förundras hur det var på den tiden det begav sig och värre lär det bli ju längre fram i vuxenheten man kommer. Jag hoppas i alla fall att det ska hjälpa till med känslorna. Jag tror på fullt allvar att: rota i gammalt, städa och "packa fint" kan hjälpa till med läkningen. Till det hjälper så klart yogan till också. Att man fokuserar på sig själv och ingenting. Ens problem blir liksom små i jämförelse med oändligheten.
Just nu känns det:
Ganska rofullt
men oroligt
ganska lugnt
men saknaden är stor
efter kärlek och ömhet
efter den stora lyckan
den som man känner när ens barn mår bra
och när barna mår bra så
är sannolikheten större att man blir mottaglig för annan kärlek
den mellan man och kvinna
Snacka om puckad! ingen fattar väl ändå vad jag dillar om
men jag förstår och jag förstår ännu bättre när jag ser dessa knasiga meningar i skrift.
Man vet aldrig, dessa tokigheter kan ju hjälpa någon annan i sin tur?